Halv
0kommentarer
Det här med att inte riktigt veta vad fan det är för fel på hjärnan sin. Ena stunden får man panik och klamrar sig fast i allt och alla för att få fäste men sedan känner man efter och inser att man kanske till och med är lycklig egentligen men man är för dum för att vara glad för det man har. Jag är precis där jag borde vara, mer eller mindre. Jag är helt sjukt trött på hela racet och mönstret, jag duger fan rätt bra som jag är. Kan jag lära mig att tycka om mig så kan kanske någon annan gör det sedan också.
Jag är inte ledsen, inte glad. Inte trött, men fan inte motiverad.
Halv.
är.
bajs?
Kommentera